Vad är ett liv värt? (Covid-19 vs Depression)

 Varning för känsliga läsare! Om så är fallet, tryck genast på X lägst upp i det högra hörnet. Om du däremot jobbar inom politiken, bör du läsare vidare och fundera kring ”kostnaden” för att en långvarig ”karantän”. 

Eller som Kerstin Hessius på Tredje AP-fonden uttryckte sig i ”DI Debatt”  den 20 Mars: ”Bekämpningen av coronaepidemin har fryst hela ekonomin. Finans- och penningpolitik kan omöjligen lösa situationen. Masskonkurser och massarbetslöshet hotar, pensionssystemen och välfärdssystemen försvagas och det vet vi skördar liv”.

Kerstin antyder att vi är på väg in i en depression, snarare än en recession! En recession är helt enkelt en nergång i ekonomiska aktiviteter under en period av minst 6 månader. Recessioner har vi upplevt hela 33 gånger sedan 1854 med den senaste under GFC 2008. En depression är dock en helt annan sak och har inte upplevts sedan ”the great depression” 1929. En depression är per definition en nergång i världsekonomin med minst 10% av real BNP och/eller en recession under en period längre än två år. Vad är då kostnaden för en depression ,och den större frågan, Vad är ett liv värt?

Kostnaden för en depression är relativt enkelt att räkna på, Det är helt enkelt det ekonomiska bortfallet under en perioden. Världens BNP beräknas till ca 88 000 miljarder dollar (88 med tolv nollor) . Tio procent av 88 000 miljarder är därför 8800 miljarder dollar eller 16 gånger Sveriges BNP.

Den stora frågan däremot, vad är ett liv värt, är svårare att fråga på. Arbetar du som statistiker eller på ett försäkringsbolag blir den här frågeställningen mycket lättare att svara på. Även ifall det flesta försäkringsbolagen inte pratar öppet om det, så använder de sig av något som kallas CBA – Cost Benefit Analysis. Helt enkelt,  vad är värdet på ett liv?

Det enklaste sättet att räkna på det är något som kallas för ”Revealed Preference Method”, vilket helt enkelt räknar på sannolikheten/risken för att dö kontra bortfallet i inkomst. Som exemplet nedanför som räknar på att köpa en brandsläckare eller att inte köpa en brandsläckare så jämför man risken med kostnaden.  

Flera estimat för en fullt frisk person (oavsett ålder) att dö i Covid-19 är 0.9% och hela 7% ifall hen har en sjukdom sedan tidigare (typ cancer, diabetes osv). Räknat på hela världens befolkning (7.8 mdr) beräknas 70.2 miljoner personer att dö under COVID-19 epidemin (baserat på dagens siffror). 

En överslagsräkning säger därför att ett fullt friskt liv är värd 1.26 mio dollar!

Låter kanske helt rimligt. Räknat på en sjuk person ökar den värderingen till hela 7 mio dollar! Kanske en intressant utgångspunkt för er politiker som måste tvingas ta debatten?

Sannolikheten för att dö

Läsvärt kring CBA 

COVID-19 och Fastighetsmarknaden

Nu är det många där ute som funderar kring vad som skall ske med marknaderna och vilka faktorer som skall spelas ut på fastighetsmarknaden.

Nu finns den INGEN som vet hur alla dessa faktorer kommer spelas ut och ingen enfaktorsanalys kommer svara på den frågan, Däremot kan vi utgå ifrån historisk data och kapitalströmmar under de turbulenta tider i modern finanshistoria. Därifrån kan vi dra en del slutsatser och lärdomar och bygga vidare på en flerfaktorsanalys.
En som vet mycket mer om fastighetsmarknaden (än snittet) är Erik Olsson; Han redovisa sin vy på vad som driver fastighetspriserna i ett avsnitt av "PenserPoden Avsntitt 31" för ett par veckor sedan. Erik beskrev då tre långsiktiga faktorer för fastighetspriserna:

1. Arbetslöshet 2. Skattepolitik 3. Ränteläget samtidigt som han konstaterade att de kortsiktiga prissvängningarna berott på "oväntade" faktorer som man inte hade prognostiserat. Då kommer vi närmare in på marknadspsykologi snarare än hushållens belåningsgrad och/eller räntekostnader.

Spoiler alert! Erik Olsson såg framför sig en mer stabil prisutveckling med varken stora ner- eller uppgångar de närmaste åren. Han beskrev läget som väldigt stimulerande samtidigt som arbetslösheten varit stabil. Jag vill dock påstå att Erik är partisk i sammanhanget och att avsnittet spelades in 28 Feb 2020, Dvs innan den stora börskollapsen och COVID-19 oron.

Låt oss då kika på de långsiktiga trenderna som Erik nämner. Värt här att nämna är att jag utgår ifrån lägenhetspriser i Stockholm , dels pga. egenintresse men även då det varit drivande i prissvängningarna.

1. Arbetslösheten - Kring 10 års lägsta nivåer MEN har under 2019 börjat att stiga. Obs, Endast Februaristatistik och reflekterar inte dagens utveckling med COVID-19.



2. Räntekostnader - På rekordlåga nivåer, 5 Års statshypotekräntan är numera kring 1.75%. Andelen räntekostnad i förhållande i disponibel inkomst är även den på lägsta nivåerna sedan 1960-talet, dvs kring 4% av hushållens inkomster.



Slutsats: Den långsiktiga trenden är fortfarande relativt stabil; Både ränteläget och arbetslösheten är kring de lägsta nivåerna sedan 80-talet. På medellång sikt kan vi fortfarande förvänta oss lägre räntor (läs QE) samt att Riksbanken kan tvingas sänka räntan med 50 bps innan sommarn (det är vad jag tror). Däremot kommer företagskonkurser och rekonstruktioner öka rejält pga. COVID-19 och driva den officiella arbetslösheten högre.

Vad säger de kortsikta trenderna om prisutvecklingen då? Det är här jag blir orolig. Flera faktorer talar för att stressen i marknaden kommer driva priserna lägre när spekulanterna blir oroliga för sina tillgångar (börsen), svårare att få tag på lån (banker) och sist men inte minst sina jobb. Men sannolikt den viktigaste faktorn inför ett köp är hur mycket besparingar man måste sälja av för sin insats i lägenheten; Sedan en månad tillbaka har spekulanternas aktiebesparingar fallit med 30% och därför även en stor del av insatsen.



Slutsats: "En olycka kommer sällan ensam" eller Murphys Law! De långsiktiga faktorerna har åter igen drivit upp priserna till (nästan) toppnivåer på marknaden utan några avbrott på över 2 års tid. De kortsiktiga faktorerna oroar nu många men långt ifrån alla (HOX steg i Februari). Ledtider mellan en börskrasch och marknadsstress har under de senaste tre decennierna varit mellan 4 och 6 månade, Sannolikt beror det på att börsen går före ekonomisk data och arbetslöshet som publiceras med 1-2 månaders fördröjning. En 10% prisnedgång skulle kanske anses vara "hälsosam" men nu är frågan snarare om vi går in i en recession eller depression?

Tankar någon?