4 Månader efter kraschen - När tar sagan slut?

 Det har nu gått över fyra månader sedan jag skrev om olika utfall, som jag såg framför mig efter att paniken lagt sig. Både i inläggen från den 2e och 6e April filosoforerade jag kring att öka min exponering på börsen när finans Twitter exploderade med björnar och domedagsprofeter. Ett par månader senare hade hela sentimentet vänt och centralbankerna kom till räddningen ...igen! 

Vad var det då för signaler som gav köp på börsen i början av April, och vad säger de idag? 

I mitt inlägg den 2e April "Vågar man köpa börsen? Recession eller Depression?", var det en enfaktorsanalys som låg till grunden för gå emot sentimentet och köpa börsen. Modellen som byggde på att maximerade avkastningen de senaste 20 åren antydde att man skulle köpa börsen när VIX stiger över en faktor av 45% och sälja/ta vinst på innehavet när VIX åter igen faller till/under 10% igen. Den 10e Mars 2020 "köpte" modellen OMX terminer på 1557 och är fortsatt lång innehavet på dagens nivåer. 

När är det då dags att ta vinst? I skrivande stund står OMX på 1755 med VIX på 22%. Det innebär en halvering av VIX sedan nivåerna på 45% i Mars eller toppnivåerna kring 80%. Det korta svaret är därför att invänta säljsignal tills vi centralbankerna tryckt ner volatiliteten till 10% .... åter igen.

Enfaktorsanalysen från 2e April (uppdaterat) 

PS. nya säljsignalen (baserat på ny data), landar på 10.2% den dagen VIX når de niåverna igen. 

Inflationsspöket är här - Hur skyddar man sig?

Det har varit ett tag sedan jag skrev på bloggen, Inte för att det varit brist på marknadsrörelser utan för att man suttit i någon sort chock över den finanspolitiska och monetära responsen som politiker och centralbanker svarat med. Även med den branta prisnedgången vi såg i Mars, hade jag svårt att föreställa mig: penningtillväxt på 25%, Tesla på 1700$ och en prisuppgång på närmare 35% (OMX). 

Med det sagt, vill jag börja med att jämföra den stora prisnedgången och recessionen 2009 med centralbankernas agerande idag.

- Under 2008 föll Usa´s förmögenhet med $11tn när huspriser och aktiemarknader föll dramatiskt. FED´s balansräkning ökade med $3.6tn över en 6 årsperiod. Stimulanserna gick främst till att re-kapitalisera bankerna (bankreserver var så låga som 3%). Tillgångspriser steg igen men inte inflationen. 

- Idag 2020, Usa´s förmögenhet föll med $7tn under Q1, men återhämtade sig snabbt under andra kvartalet (återstår att se). FED´s balansräkning har ökat med $3tn under en 3 månaders period. Majoriteten av stimulanserna går rakt in till konsumenter och realekonomin. Inflatoriskt? Absolut, men beroende på kommande tillväxtutfall.

För att förstå hur inflation fungerar kan man härleda Irving Fishers kvantitetsteori. 

Enkelt uttryckt, beskriver han relationen mellan nominella och reala räntor och dess effekt på inflationen. Ekvationen säger att den nominella räntan är lika med summan av real räntor plus inflationen. Ännu enklare uttryckt, säger ekvationen hur en ökning av penningmängden (M2) påverkar inflationen. Så om tex centralbanken ökar penningmängden så att inflationen ökar med 10%, så skall ekonomin (nominellt) öka med motsvarande 10%. Nedan ser ni att hur kvantitetsteorin ser ut: 

Vad säger då dagens siffor om ett eventuellt inflationsutfall? Penningmängden har ökat med 25% (M) samtidigt som takten (V) har minskat något, helt enligt förväntad ekvation. Därför har vänstra sidan av ekvationen ökat med ca 20% samtidigt som vi såg en kollaps i BNP (Q) under första kvartalet. Om vi nu antar en liten ökning av Q under resten av året så återstår inflationen (P) i ekvationen. Dvs ökar inte nominell tillväxt med motsvarande siffra ökar inflationen.

 Grafen nedan visar på hur riktningen på inflationen skulle kunna utvecklas under ett sådant scenario där tillväxten inte ökar i samma takt som penningmängden. Det är inte själva siffran vi är ute efter utan riktningen på inflationen, givet dagens förutsättningar. 

Dags att köpa inflationsskydd med andra ord. Om inflationen kan öka med 10% (eller mer), vill man ha skydd mot en prisuppgång då värdet på pengar minskar. Mina favoritval i portföljen just nu är: Silver (grafen), guld (dock dyrt redan), råvarubolag (tex handelsbankens råvarufond) och värdebolag med pricing power.  

Peak gold? - Varför en rekyl är oundviklig

”Guldyran är total!” Skrev jag den 3 April då världsmarknadspriset låg kring 1615$. Nu, Mindre än 1 månad senare så har priset på guld stigit till 1710$ samtidigt som börserna stigit med 15%. Frågan här och nu är ifall det är drivet av fundamenta eller spekulation? Det här talar för en (fortsatt) uppgång och det här ser jag som varningssignaler. 

1. Hedge mot inflation? - Om man tänker sig tillgångsinflation, kan priserna stiga samtidigt. Det har också varit sambandet när investerare oroat sig för att centralbanker stimulerar med färska pengar från penningpressarna. Personligen ser jag deflation innan vi ser inflation. #tveksam

2. Hedge mot deflation? Här kan man tänka sig att köpa guld. Enkelt förklarat (deflation), är när aggregerad efterfråga faller under aggregerad supply. Lagerna ökar, priserna faller och produktionen faller tillsammans med insatsvaror. Sist men inte minst faller efterfrågan på (L) arbetskraft och därmed fallande löner. Vem köper guld i ett sådant läge? De som har stora tillgångar OCH stora skulder. Det är ingen brist på skulder i den här världen iaf. #köpguld

3. Tillgång / efterfråga ? Det produceras ca 3000 ton "nytt" guld varje år. I de flesta länderna har produktionstakten bara ökat (ingen peak gold). Sedan 2005 ligger snittet runt 2470 ton guld per år eller 34k ton guld under hela perioden (2005-2019). Efterfrågan är dock svårare att estimera men har ökat även den dramatiskt pga finansiella marknader och ett stigande guldpris. Världens största guldreserv står Usa för med ett lager på ca 8000 ton guld (Fort Knox) följ av Tyskland med 3300 ton. 

Kommer centralbanker öka sina guldköp i närtid? Ryssland har varit den största köparen av guld de senaste åren med köp på ca 40 ton per år. Under 2018 och 2019 nådde centralbankerna en köp-topp kring 652 ton per år jämfört med 375 ton året innan. Här kommer twisten: På grund av rådande omständigheter (och troligen högt pris) kommer den Ryska centralbanken helt sluta med sina guldköp from 1a Maj.

Även ifall det endast rör sig om ca 16% av efterfrågan lär de inte agera själva här. Flera länder som behöver täcka underskott har redan börjat minska sina guldreserver innan peaken (läs Venezuela). Jag tror inte att man skall räkna med att oljeländer kommer köpa mer guld under året som kommer. 

4. Mynt? Vi börjar se att det kommer in nya mynt i lagerna, dock på högre priser. Spreaden på leverans (XAU mot Fysiskt) har kommit ner från ca 16% till 10%. Tror man på att flyg och frakt kommer igång igen lär spreaden falla ytterligare.

 Slutsats? Ett prisfall! Ta vinst på minst hälften (köpta på 1616 ,4 April) på dagens 1712$ och invänta reaktionen under Maj månad. Sannolikt kommer en rekyl.